Dags att rycka upp sig..

Visst är världen bra orättvis ibland. Varför kommer vi aldrig få veta. Det bara är så. Det finns inget jag kan göra åt det. Bara att gå vidare. Gråta en skvätt ibland när det behövs, tänka på alla dom bra minnena.. Hon var min bästa vän. Hon svek aldrig och fanns alltid där när jag var ledsen, glad ja hon fanns alltid. Aldrig att hon ifrågasatte. Bara fanns. Nu finns hon inte mer och det gör ont.Men hon slipper ha ont mer. Hon föddes den 2 augusti 1993 och dog den 15 juni 2009. RIP Blackie

Nu går livet vidare för resten av oss.

Vi åker till Kungälv ikväll och planerar att stanna precis så länge som vi känner för. Men säkerligen till nångång i nästa vecka.Planerna är attfir midsommar hos mamma och på lördagen åka till Lysekil. Kanske blir det mormor på söndag. Får se. Vi gör det vi känner för.
Så nu är det packa och greja som gäller.
Får inte glömma sakerna till tårtan jag ska baka imorgon:)
Nej nu blir det nog lite tårta från Christians jobb avslutning igår:) Mumsig frukost..